kryptisk

Jag är trött. Jag har tjänat pengar, men det är en pisslön egentligen. Jag tjänar mer på att sitta på en stol och filma en föreläsning. Det bästa med att jobba är att jag hinner fan inte tänka. Jag hinner inte sakna Sara (förutom på lunchen) och man hinner i stort sett inte tänka på att fötterna värker och att man är trött som fan. Det enda man hinner tänka på är, tallrikarna måste bli färdiga, besticken måste putsas, glasen måste diskas innan nästa dukning bla bla bla bla. Det kanske absolut bästa med att jobba är nog ändå när man slutar. Finns fan ingen som kan tvinga en till nåt då. Man är den mest välförtjänta av tjänster mannen som finns. Konstig mening, men jag menar att man får inte dåligt samvete om någon hjälper en med något.. vad som helst.. typ kör cykeltaxi med en hem... Men just nu.. När jag kommit hem och sitter vid min dator.. Så önskar jag mest i hela världen att Sara var här. Jag saknar henne så. Det är så sjukt kallt i mitt rum också, så det vore ju inte helt fel att få lite sällskap i sängen. Som igår när jag la mig och skakade för att det var så kallt,, eller så var det för att jag var så trött. Imorgon ska jag sova länge, och sen städa och sen förhoppningsvis träffa dig.




Kom nu, jag är kroniskt låg

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback