jens

Fick hem en historiatidning idag, som jag prenumererar på. Brukar oftast vara väldigt roliga att läsa och innehålla intressant och bra fakta. Men i senaste nummret verkar dom ha fått något om bakfoten. I en artikel skriver dom om regalskeppet Wasa och att det var ett beställningsjobb från kungen osv.. Detta är ganska fascinerande, att man kan hitta på så mycket i en text, när historikern Ted Borg kom med sin otroliga, men ändå mer trovärdiga, teori för några år sen. Bevisen är slående.




 Källkritik, någon!!

Sara förstår sig inte på fetton. Hon tycker att de saknar disciplin. När hon äter på Burger King så får ju hon ont i huvudet, så varför fattar inte dessa människor att dom måste sluta äta?

She's got a point!


.. Men då har hon helt glömt alla fyrtioelva gånger hon sagt att hon ska sluta äta godis på vardagar men dagen efter ber mig köpa "nåt gott" efter jobbet..

Har ni någonsin känt att det inte finns ett svenskt ord som passar så bra in på vissa situationer som engelska awkward gör? Slår man upp awkward i ett lexikon får man denna översättning:

Engelskt uppslagsord

awkward

 

Svensk översättning

besvärlig, känslig, kinkig, obehaglig, förarglig, pinsam, penibel (adjektiv)

Ja.. En jävla massa ord. Om jag ska förklara för nån vad awkward är så skulle jag nog berätta om när jag och krille jobbade som fastighetsskötare på CCC. Där hängde vi med dom äldre fastighetsskötarna, ett riktigt grabbigt gäng med riktiga stockholmsdialekter och kärringar hit och bärs dit. Ett riktigt skönt gäng alltså. Vi trivdes som fisken i vattnet och hade en grymt rolig tid med massa olika jobb. När man tillhör en viss grupp på en arbetsplats blir det lätt att man refererar till dom andra grupperna med lite nedlåtande namn, typ kontorsnissar. Ett av dessa gäng var målarjävlarna. Helt enkelt målarna. Dom hängde för sig själva och drog runt och gjorde lite målarjob här och var, inga man riktigt stötte på utom i källarkatakomberna nån gång då och då.. och hörde fastighetsgrabbarna snacka skit om dom då. Skitsnack som alltid slutade med ett suckande "Målarjävlar..!".

En gång hände det sig som så att jag och krille hamnade i samma lunchrum som dessa målare befann sig i. Det var två herrar i 45 - 55 års åldern. Teven stog på med någon tv serie eller kanske film. Ett bankrån utspelade sig och rånarna får med sig 50 000 pund tror jag faktiskt att jag minns. Målarna och vi har inte mycket mer än hejat på varandra och diskuterat något hockeylag, men både jag och krille har insett att det fan inte var lätt att höra vad dessa två herrar säger. Dalmål tror jag dom pratade. I alla fall, vi tittar allihopa på den där tv serien varpå ena målaren säger något ohörbart till mig, jag tycker mig höra att det handlar om tv serien vi kollar på och utbrister "haha, ja det hade ju varit riktigt skönt med 50 000 pund!". Målaren blir helt tyst, och jag ser på krille att han knappt kan hålla sig för skratt. Fan fan fan tänker jag, vad fan sa han nu? Jag kommer faktiskt inte ihåg om krille vet vad han sa, men det roligaste hände några minuter senare när krille får en fråga. Detta var i januari, precis efter tsunamin där 150 000 människor dog, många av dom svenskar och skolan hade inte börjat än. Målaren vänder sig till krille och frågar: "Jaha, kommer det vara några tomma bänkar nu då när ni kommer tillbaka?". Jag hör frågan ganska tydligt, men förstår snart att krille missat helt vad han sa då han brister ut i något som måste liknas vid ett fejkat asgarv. "Hahahaha, njaaaaa.. hehe!" Målaren blir tyst, krille blir tyst för han har ju inte ens hört vad målaren sagt, och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men känner mig så sjukt obekväm i situationen, den tystnaden efter sista frågan är nog definitionen av awkward.

Det blev vår kortaste lunch någonsin på CCC.

Nu kör vi en nystart på denna blogg. Blir till att radera allt gammalt också, jävligt less på det. Men det spara någonstans tror jag. Jag ska väl kunna gå tillbaks i tiden och läsa allt skit jag har skrivit. Släppa en blogg bok kanske? Haha. Nystart var det ja!