Tiden utan Sara

Ja den har börjat nu.

Fan!


Och idag spelade AIK lika mot Gais, världens sämsta fotbollslag. Hur kan man vara supporter för en klubb som gais. "Hoppas vi kommer i mitten i år igen!" eller "SM guld 2533 om vi värvar rätt!". Varför kan AIK inte bara vinna när det gäller. Hade jag varit rikard norling hade jag sagt till spelarna: "Dif tar guld om vi inte vinner idag". Jag hade sprungit skiten ur mig. Hade dragit på mig ett gult kort och gjort 2 skitiga jävla mål, bara för att. Sen efter matchen hade jag varit så nöjd med mig själv att jag hade hoppat över efterträningen och strechningen och med ett brett leende gått ut i omklädningsrummet. Mission completed.

Helt plötsligt så är det helt tomt på bänken för offensiva alternativ. Det måste värvas mera, och inte bara argentinare. Fan, ska jag behöva säga upp mig och börja spela igen? Jag blir den nya mjällby. Fast forward. Jag ska bara springa och springa.


Imorgon är jag ledig. Fan va jag ska sysselsätta mig med.. Ingenting. Sen ingenting, och till sist ingenting. Sen måste jag sova.

Ja jag har börjat fundera när fan det ska hända någonting här. Jag vill ut och resa nu, lägga det tråkiga livet åt sidan ett tag och åka runt och se saker. Och bli rik som ett jävla troll, och det på nånting som jag tycker är ruggigt kul. Och jag ska aldrig bli den där jävla sell-outen. Jag ska lyckas bli rik utan lögner och utan sånt där skit. Ibland k'änner jag mig så jävla fast här, och då menar jag inte i knivsta, ingen lägenhet, varken i uppsala eller stockholm skulle göra nån skillnad.. Stockholm föresten, ibland hatar jag den staden. Själlös. Smutsig. Trist. Trasig. Satt på pendeln idag hem från stockholm och fick lyssna på nån trasig familjs jävla problem. Nej till den skitstaden flyttar jag aldrig. Jag blev så trött och deprimerad av att lyssna så jag satte på ipoden. Direkt kom George Harrisons "Just for today". Depp depp depp!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback